Jag och barnen kom till Vasa förra natten, bussen var en timme sen och vi väntade på den i regnvädret. Min son var arg som ett bi den första halvtimmen "dumma, buss! Hur kan den heta onnibus då den gör mig så här olycklig" ?(onnibus betyder typ luckligbuss), gick han på. Jag och dottern försökte leka lite kungen befaller för att få tiden att gå medan sonen surade. Då han äntligen kom över sin ilska fick dottern fnatt och började sura. Jag förstår inte hur jag lyckades hålla mig någorlunda glad i alla fall.
o
Nå väl, då bussen väl kom var den smockfull, vi fick alla okända bänk-kamrater. Som tur hade barnen sina surfplattor så de satt snällt på de platser som fanns och inom en timme hade så pass många stigit av att vi fick platser närmare varandra.
Vi var framme först efter midnatt, barnen somnade direkt. Idag vid åtta vaknade jag till deras julsånger! De små söta sover i samma rum då vi besöker mommo och moffa, de vaknade tidigt trots den sena natten och där ligger de nu och sjunger, mina gulliga, härliga barn! Kärlek!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar