Hon var så ivrig och nervös så jag behövde inte väcka, 30minuter tidigare än vanligt kom hon nerstörtande från sitt rum och undrade om hon typ försovit sig. Det hade hon inte.
Hon skulle gå till skolan med en kompis och kompisens mamma då jag inte hade möjlighet att ta ledigt den här morgonen. Bilderna jag fick av kompisens mamma var så söta. Flickorna håller varandra i händerna då de går mot skolan. Vad härligt med stöd från en vän!
Själv hade jag inget stöd på min arbetsintervju men den gick bra i alla fall. Jobbet är säkert intressant men tyvärr spelar lönen en så stor roll så jag sa att jag inte tar jobbet även om de skulle erbjuda det till mig.
Sen kan blev jag lite sur på mig själv då de till sist i intervjun ville veta varför jag skulle vara ett bra val till just deras team. Ja ni, där kunde man dra till med vad som helst. Vad svarade jag? Först inget för i huvet stid det stilla , sen lovade jag komma leende till jobbet. Japp... Det är säkert ett leende de söker. Till telefontjänst.
Jag kan ju egentligen nu endast trösta mig med att nästa gång kan det bara bli bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar